Vad gör att man står ut?Skapad av Helena lör, september 04, 2010 11:32:20Heder åt alla kämpande mammor!
Idag är det inte främst mig själv jag tänker på även om jag också ska ta åt mig av äran.
Imponeras av all styrka som finns hos oss kämpande mammor. Man stångar sig "blodig" för att klara vardagen. Man faller och kravlar sig upp igen.
Ibland får man veta att det finns de som har det värre än en själv. Heder åt dem även om det inte hjälper.
Men varför måste det vara så här? Man ska tänja på sig gång på gång.
Jag är glad att mina fighter med diverse olika instanser är inom ramen för sverige.
Tänker såklart på Rim som nu avlidit och på hennes kämpande mamma och migrationsverket.
Nej det har inget med Adhd att göra - men jag ser en kämpande mamma som stångas mot myndigheter - där är likheten.
Lev väl, kämpa på alla vi mammor. Vi är bäst!
Vad gör att man står ut?Skapad av Helena ons, augusti 04, 2010 23:31:40Den här kategorin är intressant - Vad gör att man står ut?
Väldigt bra fråga, för det kan jag inte svara på.
Det är dags för en ny kategori nu - Vad var det som gjorde att Du sa upp Dig?
Man kämpar som en idiot men varför? Vad får man tillbaka egentligen? Vet inte ärligt talat, jag vet inte.
Men en sak vet jag - jag har fått nog, jag är så innerligt trött på skiten nu!
Tänker inte försaka mig själv längre, har ikväll ställt ultimatum för femtielfte gången i ordningen och det är till en myndighet även denna gång...
Fed up, less och spyfärdig.
Mitt liv är mer värt än detta obetalda slaveri.
Byter lås, kastar nyckeln och rymmer om det behövs.
Här finns inget kvar att hämta - det är dags att ta itu med livet och ansvaret det innebär.
Vad gör att man står ut?Skapad av Helena fre, juli 23, 2010 00:58:23Livet är en berg och dalbana, svart eller vitt, av eller på. Jag har sagt det förut och kommer säga det igen, om och om och om...
Det känns som det här är mest en gnällblogg, det är därför jag inte skrivit på ett tag. Men det är väl så att det är lättare att skriva av sig när livet är jobbigt, eller att man ser något i tidningen man måste avreagera sig på.
Men även om jag älskar att åka berg och dalbana så vill jag kliva av ibland och jag har konstaterat att det inte går. Har faktiskt aktivt försökt göra det sista tiden, men inte lyckats. Varför kliva av undrar Du, jo för det är nån jävel (ursäkta) som lagt till en släng gunga i berg och dalbanan, jag hatar slänggungor kan jag meddela, åkte dem inte på tivoli och har ingen lust med det IRL heller!
Så ena dagen är vit och den andra är svart, riktigt svart, värsta åskvädret faktiskt. Men visst är det konstigt, man överlever ändå fast man inte tror det när det är som värst.
Ett förhållande kan man göra slut på om man behöver när det inte fungerar men sina barn är det svårare att göra slut med... vänta, härda ut, bara några veckor kvar är den coachning jag fick igår och konstigt istället för att bara vråla och vara galen så hjälpte det... märkligt med tanke på vad jag skrev i mailet före tel. samtalet...
Adhd och allt därtill är förbannat jobbigt, det ställer till en massa onödigt skit, men om det inte vore för Adhdn vem hade man varit då tro? Någon jäkla mes eller vad?
Visst energiflödet är fruktansvärt ojämnt vissa dagar och även där är det svart, vitt, av eller på eller hur vi nu ska göra liknelsen.
Lägger man sen till en massa olika input så blir man helt galet förvirrad därtill... både i positiv och mindre positiv mening.
Om man stoppar tiden och år och dagar inte finns, vi bara är och är människor vad och var skulle vi finnas då undrar jag... förvirrad, nej har bara en massa tankar jag försöker hantera... vill så mycket, och en del går att påverka andra saker går inte alls att göra något åt, man får bara acceptera vissa saker och lära sig leva med dem...
Stoppar mina tankar i olika fack och bestämmer vilka jag ska göra något med och vilka jag ska låsa in bara för mig och ingen annan.
Människa, person, mamma, samhällsmedborgare, delsbo, dotter, syste, moster, kusin, syssling, vän, osv, osv =)
Vem är jag? Vad är jag?
Vad gör att man står ut?Skapad av Helena mån, juni 21, 2010 23:54:45När är man vuxen nog att bestämma över sig själv och sitt eget liv egentligen?
Man vill sina barn väl och omgivningen vill det också förhoppningsivs eller åtminstonde en del....
När är det då dags att lägga över allt ansvar och låta dem ta sitt eget ansvar oavsett förmåga och möjlighet. Se på när de misslyckas gång på gång för att de inte förstår vad som kanske är det minst dåliga alternativet. Avvakta alla misslyckanden och sitta på händerna till de ber om hjälp är nog det enda bästa.
Det som återstår i nuläget är nog att erbjuda möten att delta i eller vad är annars alternativet? En valsituation där man måste välja mellan två icke förhandlingsbara alternativ och framförallt förstå att man inte har egen makt att bestämma allt själv?
Vad gör att man står ut?Skapad av Helena fre, juni 11, 2010 14:35:36Vissa dagar är man negativ och till och med väldigt cynisk, det kommer märkas i dagens inlägg!
Varför blir man sån då? Förmodligen har det med ork att göra, eller mer rätt, brist på ork.
Lägger man sen till respektlös behandling och inga rättigheter så kan man kanske förstå lite mer.
Som Ni vet är mitt favorituttryck individanpassning... men det funkar inte, för man måste följa regler och man ska rätta sig i ledet!
Jag skall anpassa mig och anpassa mig så mycket att det som är kvar utav mig själv det finns inte.
Alla tonårsföräldrar har det säkert jättetufft många gånger, men att ha tonåringar med särskilda behov är riktigt jobbigt faktiskt.
Men det är väl mig det är fel på som inte orkar med all belastning som det innebär och all skit man får ta.
Jag skall vara alla till lags! Jag skall ha en börda som hela tiden blir tyngre för var dag som går där det regelbundet läggs på mer vikt...
Vet Ni vad, jag tycker ärligt och från hjärtat just nu i den här stunden att det kanske var bättre förr!
Öppna upp alla instutioner igen där vi stuvar in alla som inte passar in i det här samhället för då slipper vi dem! Både vi föräldrar och hela samhället i stort!
Ujujuj, nu är hon ute och cyklar, så kan man inte göra... VARFÖR inte det då? Trots alla fina regler och alla fina lagar så hamnar man fortfarande utanför och inte har några rättigheter bara skyldigheter.
Inte ens en sån grundläggande sak som skolgång har man rätt till... trots att man har det enligt lag! Vem är förlorare då? Alltid individen och dennes familj som får ta allt och bara se på när allt går åt helvete! Ursäkta men jag är förbannad!
Frivilliga lagar och dålig insikt är en dålig kombination, återigen läggs börda på familjen. Det spelar ingen roll vem man ber om hjälp för det är alltid någon annans bord och inte någons ansvar. Sen ser man ALDRIG heller helheten och gör det bästa för att lösa en ohållbar situation.
Jag tycker inte det är konstigt att det sitter folk i våra fängelser och på behandlingshem som ofta har någon form av diagnos.
Diagnoser är för mig en förklaring varför de sitter där - DE HAR INTE FÅTT RÄTT INSATSER FRÅN BÖRJAN!!!
Hur länge ska man bara stå och se på, Hur länge ska man låta bli att lyssna???
Dagens råd från en cynisk, luttrad, utbränd och deprimerad samhällsmedborgare - Skaffa INGA barn, De kan nämligen få ett funktionshinder! Då gäller det att ha en outtömlig skattkista att tömma ur för Du ska själv se till att lösa allt för samhället gör det INTE, det finns alltid en regel som lägger hinder osv...
Vad gör att man står ut?Skapad av Helena fre, juni 04, 2010 09:24:24Att vara här och nu i stunden, vad betyder det och vad får det för konsekvenser?
Här och nu mår jag kanske bra eller kanske dåligt vad beror det på? Är det ett tillstånd som beror på en konsekvens eller är det ett tillstånd utifrån just här och nu?
Om vi börjar med att jag mår bra - här och nu beror det kanske på att jag har roligt, jag är i ett sammanhang, jag tänker inte på morgon dagen - jag bara är.
Om jag mår dåligt - här och nu vad kan det bero på? Är det för att jag har tid att må dåligt? Är det en konsekvens av att inte vara i ett sammanhang eller en konsekvens att behöva vara i ett sammanhang övrig tid?
Vem vet vad som är bäst? Jag eller Du eller någon annan? Hur vet man vad som är bäst, för mig, för Dig eller för någon annan. Det som är bra för mig, är det bra för Dig? Hur kan man veta?
Att behöva ta konsekvenser och planera påverkar också hur vi mår här och nu i stunden. Brist på planering får konsekvenser men även planering får det. Impulsstyrda handlingar i stunden här och nu får konsekvenser som gör att en annan stund av här och nu påverkas.
Att lära sig vad man själv mår bra av tar tid och får konsekvenser på vägen och är en svår lära att bemästra.
Vis av erfarenhet är ett uttryck som passar in och som en del av oss kan ta in men långt ifrån alla. Här och nu i stunden vet jag inte om och hur jag påverkas...
Vad gör att man står ut?Skapad av Helena fre, maj 21, 2010 10:42:49Reflekterar över allt som händer och har hänt sista tiden och det blir ett sammelsurium av saker. Hoppas Ni hänger med i mina tankar om inte så gör ett nytt försök för jag kan förstå hur det känns... torktumlaren går emellanåt i skallen!
Kom igår att tänka på hur många jag faktiskt känner, mycket eller lite som faktiskt lever/har levt i familjer där det finns barn eller vuxna personer med funktionshinder.
Enkelt uträknat tror jag faktiskt att det är fler än där det inte finns någon form av extra behov och stöd...
Det är inte bara NPF utan även andra former av funktionshinder och jag tänker inte göra en lista men det rör sig om minst 10 ytterligare diagnoser än alla de med NPF...
Är det bara en slump att det blivit så eller är det så att vi dras till varandra vi som har det så här ELLER är vi representerade så tätt i samhället att det är eller borde vara normalnormen...
INDIVID lösningar, anpassningar är ett ord som verkar ligga mig väldigt varmt om hjärtat!
Ser det hela tiden, lever med det hela tiden och kräver det hela tiden!
Ibland får man motstånd och får stånga sig blå, ibland får man förståelse och då FUNGERAR det så VÄL!
Tackar alla som lyssnar till sånt och undrar vad som gör att en del tror sig veta bättre än mig eller dem det berör då de väljer att inte lyssna.
Det är tragiskt år 2010 att det är så här! Det saknas så mycket kompetens där ute i samhället och den utvecklingen går tyvärr mycket långsammare än metoderna för att fastställa diagnoser och behov i kombination av fakta som finns redan och nya fakta som hela tiden kommer. Hur kan det komma sig?
Det finns fortfarande människor som inte har en aning om vad tex Adhd är överhuvudtaget...
Nåväl, har genom en hel del stånganden och massor med argumentation kommit en bit på väg med en son och i och för sig den andra med men där har vi en lång bit kvar... ska träffa gymnasienämndens ordförande nästa vecka vi får väl se då vad som sägs.
Det borde faktiskt vara en rättighet i verkliga livet, inte bara på papper att ALLA har rätt till skolgång, ALL skolgång oavsett vilken nivå vi är på! Grundskola, Gymnasieskola, Högskola och Universitet eller Folkhögskola. Sen utanpå det kommer Arbete och Fritid också utifrån sina förutsättningar.
INDIVID Anpassning - Lär Er det! Det är läxa till Er alla som behöver sådana läxor!
Vad gör att man står ut?Skapad av Helena mån, maj 03, 2010 22:34:18Ilskan är en väldigt bra drivkraft för mig!
Idag blev jag förbannad igen för förmodligen femtmielfte gången upphöjt i massor!
Hade tänkt sjukskriva mig fortsättningsvis i morse men efter femtielva samtal med skola, socialtjänst osv blev jag heligt förbannad.
Att jag har mina dagar när jag dippar det har med mig att göra och då ska jag vara sjukskriven men det handlar sällan om det, utan det handlar om mitt oavlönade heltidsarbete att samordna och få livet att fungera för mina barn!
Nå ställer samhället krav på mig att jag ska arbeta då ska jag minsann göra det utifrån mina förutsättningar! Blev tack och lov påmind om varför jag ville engagera mig politiskt!
Vi har rätt att finnas utifrån våra förutsättningar oavsett hur det ser ut! Individ lösningar alltså istället för den här förbannade djungeln av regelverk som krockar med varandra.
Tänker använda mig av mina kontakter för att försöka få till stånd ett möte uppåt i hierarkin. Så håll tummarna för att jag lyckas är Ni rara.
- om man siktar på himlen så kanske man når trädtopparna...
Vad gör att man står ut?Skapad av Helena fre, april 30, 2010 09:30:40Jag förstår faktiskt dem som tar livet av sig!
Hård början? Men hallå, hur tror Ni att man ska få livet att funka när man ska, måste men inte får?
Överallt är det käppar i hjulet, regler som emotsäger regler! Det är en sån djungel där ute så man blir helt jäkla slut!
Jag ska ta hand om mina barn, det ska alla föräldrar. De här barnen är i behov av mycket stöd och coachning. De kräver stöd, De kräver hjälp samtidigt som De ber en fara åt Helvete och skaffa sig ett jobb. Egen insikt finns inte. Handledning får jag det? NEJ, verkligen inte automatiskt i alla fall. Om jag väntar och bokar tid så kan jag få det säkert både på Bup och hos en kurator. Men det är jag själv som får fixa det.
Sjukskriven ska jag inte vara för det här. Blir jag sjuk av det här så spelar det ingen roll.
Jag ska söka jobb, praktik eller plugga vad jag nu tycker är bäst och mest aktuellt för mig.
Nå vilken arbetsgivare skulle anställa mig som går på möten ca 3 gg i veckan och alltid måste vara tillgänglig för sina barn...
Praktik jo det ska jag på vi ska bara få till det...
Plugga ska jag också, sen om jag kan försörja oss på studielån är en annan historia och ytterligare ett moment 22.
Jag är tamefasen samordnare för hela samhället kring de här barnen men vad får jag för kredit för det? Jo en klapp på axeln och Du är duktig av många vettiga människor omkring mig, men leva på det gör man endast en liten stund känslomässigt.
Är det konstigt att man får slut på energi emellanåt?
Livet är svart eller vitt i min värld och vilken jäkla tur att jag älskar att åka berg och dalbana trots att jag mår illa och kräks...
Vad gör att man står ut?Skapad av Helena mån, april 26, 2010 22:12:56Lite Serotonin kanske... ja, tack det vore gott!
Tänk om det vore så enkelt! Men det är det inte och tid tar det att återställa.
Men hur kommer det sig att man överlevt en hel vinter med meterhög snö och mer än -20 i perioder för att sen när våren är på G få depression.
Ja det är mycket man inte förstår sig på men det är väl en samling av 1000 saker som gör att man hamnar där man är.
Just nu är det rejäl formsvacka i hela huset och det är jobbigt som bara den. Lyfte faktiskt luren till FK och sjukskrev mig idag. Man orkar inte hur mycket som helst. Både coacha sig själv och ungarna och springa på möten flera ggr i veckan och sen försöka få till någon slags arbete uppepå det... hmmmmmm.
Tog mig ut till mitt kära vatten och lapade energi i form av foto och sol. Det är en multifenomenal uppfinning moder natur. Tänker ha den som ett koncept i min egen framtida verksamhet. Ju fler ben att stå på desto bättre. Naturen helar, så prova det Ni som inte gjort det. Ett tips, Ni som har Adhd och ser detaljer överallt, ta med det ut i naturen så ska Ni se vad den har att erbjuda. =)
Hoppas denna svacka är lite bättre i morgon än den varit idag, för djupare än så här har jag inte lust att ramla. 2010 skulle vara framgångsåret och då måste jag fortsätta med det. Skulle kännas bra att veta om jag kommer in på pluggeriet i sommar redan för då hoppas jag att livet skulle kännas enklare.
Vitsippa
Rofullt
Bok och Länk tipsSkapad av Helena ons, april 21, 2010 15:46:00Här är en Blogg länk till!
Tankar i lösvikt som jag fått tips om.
http://tankarilosvikt.wordpress.com
Bok och Länk tipsSkapad av Helena sön, april 18, 2010 13:13:18Här har Ni Socialtjänstlagen om Ni behöver lusläsa lite!
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2001:453
SamhällsstödSkapad av Helena fre, april 16, 2010 08:14:43Vi har regler i det här samhället, många av dem är hämmande regler som gör att man kanske väljer "säkerheten" att stanna kvar i ett system istället för att försöka påverka sin situation och utvecklas vidare framåt.
Sjukförsäkringsreglerna vet vi att De har förändrats så där lägger jag inget krut idag.
Men rent generellt om Du är långtids sjukskriven, arbetslös eller kanske fast i försörjningsstöd så är det svårt att ta sig vidare. Delvis kan det bero på bemötandet, se inlägg från igår.
Förändring är svårt och har man en möjlighet att förändra borde systemen göra det möjligt. Jag tänker på möjligheten att påverka sin framtida situation genom att plugga till något. Att plugga kan innebära att jag på sikt kan förändra mitt liv och byta ut sjukskrivning, arbetslöshet och oförmåga till försörjning mot något positivt.
Men här stöter vi på patrull, som sjukskriven kan man inte plugga, det kanske är bra och med rätt coachning kan man byta ut sjukskrivningen mot plugg och ta studielån.
Som arbetslös med a-kassa går det även här att byta ut mot pluggande och studielån.
Här har vi en sak som jag undrar över, en yrkesutbildning så kallad KY utbildning gör det möjligt att få en högre bidragsdel och lägre lånedel från CSN. Om man dagen före utbildningens start är arbetslös. Mycket bra, men varför är det inte så om man går en utbildning / kurser på Universitetet där man har en plan och ett upplägg som leder till en examen och framtida arbete?
Sen har vi det mest intressanta eller det rent ut sagt konstiga överförmynderi man kan tänka sig. Pluggar Du har Du ingen rätt att uppbära försörjningsstöd även om Du har försörjningsansvar för hemmavarande barn.
Om man pluggar, tar fullt bidrag och lån från CSN men inte uppnår normen för försörjningsstöd hur ska man bära sig åt då. Det borde vara positivt att vilja förändra sitt liv och öka möjligheten till arbete i framtiden. Reglerna är att om man behöver försörjningsstöd måste man avbryta studierna och ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Snacka om moment 22!
Här behövs en regeländring kära politiker! I dagens sverige behöver vi kunna påverka våra liv i en positiv riktning framåt, vi behöver stöd och möjlighet istället för att bli hämmade och kvar i destruktiva system.
Ska vi bli straffade ännu en gång utifrån en situation man hamnat i men försöker ta sig ur? Många har familjer och boenden med det måste ändå vara möjligt att vilja ta sig vidare i livet. Ska människor som vill utvecklas inte kunna försörja sig och sin familj?
Självklart kan man jobba extra när man studerar men alla har inte möjligheten att göra det och det är där det måste finnas utrymme.
Vad gör att man står ut?Skapad av Helena tor, april 15, 2010 08:12:06Vissa dagar är jag jäkligt trött på det här samhället faktiskt! Det enda positiva är väl att det är det som är drivkraften i min vilja till påverkan för förändring.
Talade med en politiker häromdagen när jag var väldigt trött på en handläggare i kommunen. Attitydproblem hos denne, rådade lite med politikern om tillvägagångssätt och han var tacksam för informationen.
Så, gott folk det lönar sig att stå på sig och gå olika vägar och tala om vad man tycker, att säga ifrån när något är fel.
Alla människor oavsett bakgrund och erfarenhet är värda ett respektfullt bemötande. Ibland är det faktiskt så att man inte valt att hamna i den situation man är i, men lika fullt vill man bli bemött utifrån sin situation.
Individanpassning tycker jag är ett ord som borde sitta på varje människas näthinna. Ingen människa är den andra lik och det som passar mig bäst kanske inte passar Dig. Är sedan situationen komplex så är det ännu viktigare att ta hänsyn och få ihop det utifrån förutsättningarna. Ibland kanske det till och med är värt att det tar något längre tid för att det skall bli ett bra resultat.
Är Du myndighetsperson och läser detta? Bra, då vill jag säga till Dig, alla människor utgår från sin egen verklighet och min önskan till Dig är: sätt Dig in i individens situation, ta reda på fakta och har Du inte kunskap om ämnet, säg det och försök läsa in Dig på det ELLER leta på en ansvarig med dessa kunskaper som kan hjälpa Dig eller ta över istället för Dig.
Lägg Dig sen till med en positiv attityd och utgå ifrån att De flesta nog talar sanning och inte väljer att fuska och ljuga. En föreläsning i positiv förstärkning kanske är bra...
Lika mycket som negativitet smittar så smittar positivitet, det är i det positiva vi ska vara.
Låter det svårt, nej egentligen inte men visst man måste jobba med sig själv och det är det värt och man vinner i längden på det.
Sen om Du ändå tycker att något är fel, är det verkligen mig Du ska belasta? Det kanske är reglerna som finns som är svåra för Dig att hantera. Men då är det Din chef Du ska gå till och sen vidare uppåt. Även Du kanske ska tala med en politiker och påverka...
Helena
Bok och Länk tipsSkapad av Helena ons, april 14, 2010 19:36:04Hejsan,
Surfade runt lite och hittade en länk till Maria Magnussons (FP) Blogg och ett inlägg om NPF som gladde mig.
Helena
http://magnussonmaria.wordpress.com/2010/03/02/tank-nytt-for-okat-stod/#comment-3
Vad gör att man står ut?Skapad av Helena ons, april 07, 2010 10:40:00Är lite putt, negativ kanske men ibland får man inte servera enkla och bra lösningar utan att det blir prestige utav det.
Eftersom det är lite si och så med måendet hos sonen ringde jag rektorn igår och bad om att få in ytterligare kompetens och presenterade förslaget som var enkelt och möjligt att genomföra med ett samtal från hans sida. Dessutom i enlighet med vad som är ok och inom ramarna för kommunen.
Han skulle höra sig för med specialpedagogen och återkomma och det gjorde han.
De ska vända sig till Specialpedagogiska myndigheten och gå den vägen för råd och stöd...
Det kanske blir jättebra det också men varför inte göra både och i så fall. Inget är formellt fel och här kändes det att det var viktigare med den formella riktigheten än att gå mig till mötes... prestige alltså. Synd tycker jag och specialpedagogen måste veta hur jag kommer att reagera om det inte blir resultat jag blir nöjd med.... men, men vi får se vad som händer och vad som behöver göras!
Samarbetar så gärna om det inte sker på bekostnad av sonen... Tigermamman har vaknat lite igen...
Vad gör att man står ut?Skapad av Helena sön, mars 28, 2010 00:24:13Hej på Er,
Det känns som en evighet sen jag skrev här, inte haft lust ihop med avståndstagande och reflektion. Fast lite händer det både på egen front och boyzen.
En dag i taget gäller fortfarande med den som mått sämst under en tid, MEN det verkar som det skett en vändning i den positiva riktningen! Vi håller tummarna.
Skolan har försökt hitta lite special lösningar. Nya rektorn fixar och trixar så honom har jag en positiv inställning till. Däremot saknar jag en kompetens och förståelse fortfarande hos ansvariga lärare. Men jag ska försöka jobba på den biten!
För egen del så kan jag bara säga att jag inte fick jobbet jag sökte och det var tråkigt MEN ser det ur en positiv synvinkel. Det är alltså meningen att jag ska göra annat, det finns något viktigare som väntar på mig.
Jag har i många år velat läsa KBT men det är ofta en utbildning som hålls av privata företag för anställda som en vidareutbildning. Kostar ofta hutlösa pengar.
Sen tänte jag att va fasen jag vill påverka min egen situation och inte bli sysselsatt med tvång - ligger INTE för en motivationsstyrd människa med Adhd!
Så jag har kollat behörighet på Universitetet, jubel kan jag tala om att jag både har grundläggande och även lite mer än så. Här har man gått och trott att man inte har behörighet i tid och evighet... synd! Men bättre sent än aldrig.
Lagt hjärnan i veck och ringt studievägledare och bollat med goda peppande kamrater som tror på detta! CSN inte heller några problem.
Vad tror Ni jag har valt? Detta såklart kära Ni, man ska göra det man är bra på.
Har sökt psykologi till hösten och en sommarkurs tog jag en chansning på också fast det var sen ansökan. Socialpsykologi och / eller ledarskap.
Så ytterligare utbildning ovanpå erfarenheten och tidigare utbildning kan bara bli strålande. Hoppas hoppas jag kommer in. Skall läsa enbart på distans till att börja med.
Lite politiska uppdrag kring detta är också något på önskelistan. Känns som livet är på topp trots allt och 2010 är möjligheternas år - kom ihåg det alla Ni som är i samma båt som jag själv är och varit.
Kram Helena
Vad gör att man står ut?Skapad av Helena fre, mars 12, 2010 15:35:57Det är lite mycket just nu för en person i min närhet...
Svajigt välmående som går ut över skolan. Det har varit så en längre tid men nu är det på väg rejält utför. Vår och frasen "det gör ont när knoppar brister" passar in här.
Vi tar en dag i taget och läser av och hittar lösningar i stunden. Att jag har lösningar som skulle passa är en sak men det ska vara förenligt med den det handlar om också...
Egen insikt är det tyvärr total avsaknad av och då får man gå försiktigt fram.
Känns hårt att tiden går förlorad när det gäller skolan men vad ska jag göra åt det? Det enda är att hoppas på förståelse från skolans sida, men det märker vi väl...
Bok och Länk tipsSkapad av Helena ons, mars 10, 2010 20:15:22Skolverkets Nyhetsbrev
www.skolverket.se/sb/d/790
Vad gör att man står ut?Skapad av Helena sön, mars 07, 2010 22:59:55Måste bara reflektera lite över tid som behövs för många med NPF.
Många som har en NPF diagnos behöver mer tid på sig att fixa saker än andra. Mer tid i skolan, mer tid för ledighet, mer tid för acceptans, mer tid för att lära, mer tid att bli vuxna.
Bara som en sån enkel sak i förkylningstider - mer tid att bli pigg och kry igen.
För många därtill får man dessutom börja om lite från början igen - Tröttsamt... jaa visst, men vad tror Du det är för dem som inte får den acceptansen som behövs för att De är De som är De drabbade...
En del får alltid börja om varje måndag efter helg, en del kanske klarar en helgs ledighet, en del behöver bara börja om efter en veckas lov eller längre. Sen har vi Dem som behöver börja om varje lektion eller situation för minnet sviker hur det var man skulle göra nu igen.
Hur fan ska man klara skolan då? Hur ska man klara tonårslivet på väg in i vuxen livet?
Tolerans, förståelse, utredning = svar som kan ge ökad förståelse förhoppningsvis.
Några fixar skolan med bravur, andra inte, några fixar livet andra inte... osv.
NPF och begreppet två år i varje klass är inte så svårt att förstå egentligen... men funkar såklart inte i verkligheten.
MEN alla har rätt till plats här i vårt samhälle ändå.
